tag:blogger.com,1999:blog-88067551333828035582024-03-13T17:49:16.809+01:00Konst och andra bilderBrunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.comBlogger738125tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-25808308815905014102012-12-17T15:42:00.001+01:002012-12-17T15:42:50.968+01:00<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-c8I34YuxDhQ/UM8uye9hz_I/AAAAAAAACp0/wZtp6vj-Acw/s1600/Jul+(2).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="210" src="http://3.bp.blogspot.com/-c8I34YuxDhQ/UM8uye9hz_I/AAAAAAAACp0/wZtp6vj-Acw/s320/Jul+(2).jpg" width="320" /></a></div>
Merry Yule<br /><br /></div>
Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-52730373243491249612012-05-02T20:26:00.001+02:002012-05-04T23:06:37.176+02:00<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-7Y2pj2RDURg/T6F5UqKE_oI/AAAAAAAACpQ/dxxqYZ4vVG8/s1600/ecce+homo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br /><img border="0" height="305" src="http://1.bp.blogspot.com/-7Y2pj2RDURg/T6F5UqKE_oI/AAAAAAAACpQ/dxxqYZ4vVG8/s400/ecce+homo.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Antonio Ciceri (1821-1891) Ecce Homo (1871) Galleria d'Arte Moderna, Florence</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<i>På morgonen beslöt alla översteprästerna och folkets äldste att försöka få Jesus avrättad. De lät binda honom och överlämnade honom åt Pilatus, ståthållaren. </i>Matt 27:1,2</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Avsikten är från början klar med att man för Jesus till pretoriet där prefekten Pontius Pilatus befinner sig. Romarnas lag medger dödsstraff, men inte judarnas. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Så de svarar: <i>Vi har inte rätt att döda någon. </i>Joh 18:31</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<i>Jesus svarade: "Du skulle inte ha någon makt över mig om du inte fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig större skuld." Efter det svaret ville Pilatus frige honom. Men judarna ropade: "Om du släpper honom är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren." </i>Joh 19:11,12</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Om skuldfrågan, se <a href="http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/process.htm">http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/process.htm</a></div>
</div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-70591491578138641252012-01-01T11:54:00.000+01:002012-01-01T11:54:23.303+01:00John Currin<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-F-KGUQEFNAs/TwA4kkBv3BI/AAAAAAAACoc/Gn_nusbJ9LE/s1600/John+Currin.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://2.bp.blogspot.com/-F-KGUQEFNAs/TwA4kkBv3BI/AAAAAAAACoc/Gn_nusbJ9LE/s400/John+Currin.jpg" width="326" /></a></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">John Currin (1962) Buffet (1999) Whitney Museum Collection of Dean Valentine, Beverly Hills</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">His work shows a wide range of influences, including sources as diverse as the Renaissance, popular culture magazines, and contemporary fashion models.</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-42884853639429751742011-12-12T00:27:00.004+01:002011-12-12T10:32:54.711+01:00Hans Memling<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-ve-H3CeSj1U/TuU3Sd-TOhI/AAAAAAAACoM/x1wMFCRUnN8/s1600/Hans+Memling.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/-ve-H3CeSj1U/TuU3Sd-TOhI/AAAAAAAACoM/x1wMFCRUnN8/s400/Hans+Memling.jpg" width="328" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Hans Memling (~1435-1495) Szenen aus dem Leben Maria, Detalj: Bethlemitischer Kindermord (1480)</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Bibelhistorien om stjärntydarna, eller de vise männen från Österland verkar vid första anblicken vara en legend. Skulle den store Herodes bli rädd för en nyfödd baby? Uppenbart är i varje fall att legendariska tillägg skett under seklernas gång. Stjärntydarna, astrologerna eller Matteusevangeliets ”ma’goi” som det står i den grekiska grundtexten, blev med tiden inte bara vise män utan också ”heliga tre konungar” när historien berättades vidare. I evangelistens text står inte ens att de var tre, absolut inte att de själva hade kunglig värdighet och allra minst att de som traditionen småningom uppger hette Kaspar, Melchior och Balthasar.</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-9625677043266475452011-12-10T09:21:00.004+01:002011-12-10T09:21:22.059+01:00Ellen Heck<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-d0gaIniqO84/TuMQnyjKq1I/AAAAAAAACoE/64iV9fFM8A8/s1600/Elizabeth+Heck.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-d0gaIniqO84/TuMQnyjKq1I/AAAAAAAACoE/64iV9fFM8A8/s400/Elizabeth+Heck.jpg" width="270" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ellen Heck, Elizabeth on her Laptop (2009) Woodcut, drypoint and aquatint.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ellen Heck's work is influenced by and often references the compositions and techniques of the color etchings by Impressionist artist Mary Cassatt.</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-20332016207628026682011-12-08T19:58:00.000+01:002011-12-08T19:58:46.207+01:00Thomas Dewing<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-X2nNYJzMk3Y/TuEHHjD_VxI/AAAAAAAACn8/B9zEtVpruu8/s1600/Thomas.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/-X2nNYJzMk3Y/TuEHHjD_VxI/AAAAAAAACn8/B9zEtVpruu8/s400/Thomas.jpg" width="310" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Thomas Dewing (1851-1938) Lady in White (1901)</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-20054294865581213532011-12-04T19:55:00.000+01:002011-12-04T19:55:12.246+01:00Giovanni Fattori<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-T16D54oxZwY/Ttu6kf8nP8I/AAAAAAAACns/8eTDEnqu6Rs/s1600/Fattori.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-T16D54oxZwY/Ttu6kf8nP8I/AAAAAAAACns/8eTDEnqu6Rs/s400/Fattori.jpg" width="261" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Giovanni Fattori (1825-1908) La scolarina </span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">På baksidan av duken finns följande passus:</span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag skulle vilja måla din själ och viska ord av ömhet som bara du vet, jag skulle vilja måla ditt liv med glödande passion, [...] grön och blå för ett oändligt ögonblick av berusning. Och sedan orange som i ett leende som lyser upp ett ansikte. </span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-84380715031846864882011-11-29T01:31:00.000+01:002011-11-29T01:31:02.912+01:00Andy Warhol<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-LyYhNLf5QqY/TtQnNPOxi5I/AAAAAAAACnk/z9TTveNTk2c/s1600/Brillo+1964.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="380" src="http://2.bp.blogspot.com/-LyYhNLf5QqY/TtQnNPOxi5I/AAAAAAAACnk/z9TTveNTk2c/s400/Brillo+1964.jpg" width="400" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Andy Warhol (1928 - 1987) Brillo box 1964<br />
Kan en Brillo-låda verkligen ha någon anknytning till vad vi menar med konst? Någonting tycks i alla fall ha hänt med konstbegreppet som skiljer det från konsthistorikernas tidigare uppfattning om vad konstbegreppet står för. Enligt den postmoderna teorin finns det en ny syn på konsten där det mesta tycks vara möjligt. Lars Vilks pekar på kretsen kring tidskriften October som teoribildande. "Den kännetecknas av att vara konceptuell, att företrädesvis använda sig av fotografiet (samtidigt som man avvisar måleriet) och att ingående åberopa sig av postmodernismen teoretiker. Denna teoretiskt hängivna postmodernism får betydligt senare sitt genombrott i Europa." Lars Vilks</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-27645224877554911462011-11-28T08:18:00.000+01:002011-11-28T08:18:40.111+01:00Theodore Robinson<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-Js4mM0qH5q0/TtMwY4-JkkI/AAAAAAAACnc/s-jfY_4Q7Qw/s1600/Theodore+Robinson.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://2.bp.blogspot.com/-Js4mM0qH5q0/TtMwY4-JkkI/AAAAAAAACnc/s-jfY_4Q7Qw/s400/Theodore+Robinson.jpg" width="322" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Theodore Robinson (1852-1896) At the fountain (~1890) Canajohorie Library and Art Gallery</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Höststormen Berit syd, har just passerat. Det känns inte alls så trevligt med stormar. Och det är verkligen en mörk årstid. Jag skulle gärna byta några dagar här mot ett antal försommardagar i Giverny.</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-79887742881867135032011-11-27T01:36:00.000+01:002011-11-27T01:36:19.726+01:00Lucas Cranach d.ä.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-1f4yygBgFwc/TtFzP4nKtnI/AAAAAAAACnU/vdAGiJIXDRQ/s1600/Lucas+the+elder+Cranach.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-1f4yygBgFwc/TtFzP4nKtnI/AAAAAAAACnU/vdAGiJIXDRQ/s400/Lucas+the+elder+Cranach.jpg" width="261" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Lucas Cranach d.ä. (1472-1553) Adam och Eva (1538) Národní galerie: Šternberský palac</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Varför var kunskap om gott och ont ett problem? På Cranachs bild samtalar de med ormen och Eva bjuder Adam att äta. Onekligen ett knepigt kapitel i konstens historia, för hur skall konstnärerna förhålla sig till sin egen tids syn på den nakna människokroppen och Bibelns? <i>Både mannen och kvinnan var nakna, och de kände ingen blygsel inför varandra. 1 Mos:25</i> Men Adam har tydligen anat oråd och plockat med sig en olivkvist innan de tar en rejäl tugga av frukten. Då händer det, "de såg att de var nakna". Gud straffade dem mycket kännbart för att de sökte kunskap, han förvisar dem.</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-15297227544866647922011-11-17T00:56:00.000+01:002011-11-17T00:56:52.272+01:00Johannes Vermeer<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-irU2qAVRwys/TsRLKSPBoXI/AAAAAAAACnA/bwaprcQjI6I/s1600/Vermeer.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-irU2qAVRwys/TsRLKSPBoXI/AAAAAAAACnA/bwaprcQjI6I/s400/Vermeer.jpg" width="356" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Johannes Vermeer van Delft (1632–1675) De melkmeid (~1660) Rijksmuseum Amsterdam<br />
I sitt måleri strävade Vermeer efter största möjliga verklighetsåtergivning. Detta var möjligt tack vare ett antal mekaniska och måleriska tekniker; exempel inkluderar en så kallad camera obscura, speglar och en lättflytande, tunn färg. Han är mest känd för sina bilder som återger ett gemytligt småborgerligt stadsliv i dåtidens Nederländerna.<br />
Efter att ha blivit i det närmaste bortglömd, återupptäcktes Vermeer under mitten av 1800-talet och han har på senare tid kommit att räknas bland de främsta bildkonstnärerna. Ref. Wikipedia</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-54229431109643944272011-11-16T08:20:00.000+01:002011-11-16T08:20:45.658+01:00Tibor Boromisza<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-cEefCuLFmCA/TsNh04U49nI/AAAAAAAACm4/h6EOaw0J73o/s1600/Boromisza.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/-cEefCuLFmCA/TsNh04U49nI/AAAAAAAACm4/h6EOaw0J73o/s320/Boromisza.jpg" width="240" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Tibor Boromisza (1880-1960) Place du marché (1908)</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-16086661312926049782011-11-14T02:24:00.001+01:002011-11-14T02:25:27.342+01:00Pieter Coecke van Aelst<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-uHTmkwr9Y8A/TsBtlQiV1vI/AAAAAAAACmw/cj3BMnNg7D4/s1600/Pieter+Coecke+van+Aelst.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="151" src="http://1.bp.blogspot.com/-uHTmkwr9Y8A/TsBtlQiV1vI/AAAAAAAACmw/cj3BMnNg7D4/s400/Pieter+Coecke+van+Aelst.jpg" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Pieter Coecke van Aelst (1502-1550) Scenes from the Life of the Prodigal Son (~1530)</span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Coecke van Aelst kombinerar här olika scener till en sammanhängande berättelse. De utgår från vänster till höger som en tecknad serie. Den förlorade sonen tar avsked av sin far, förslösar sina pengar på världsliga nöjen på en bordell, blir bortjagad av de prostituerade då pengarna är slut, får ta det för en jude mest förnedrande jobbet att vakta svin och slutligen färden hem där han återförenar sig med sin far. På 1500-talet användes denna populära liknelse om synd, extravagans och förlåtelse som i motsats till bibeltexten betonar slutakten där fadern gladligen förlåter sin son. Konstnärer från denna period fokuserade ofta på bordell scenen. Coecke ställer den längre fram än de övriga händelserna. Forskare tror att ritningens stora skala och det horisontella formatet tyder på att Coecke kan ha utfört bilden som en förlaga till en gobeläng. </span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-73960294840836729172011-11-11T12:48:00.000+01:002011-11-11T12:48:14.844+01:00Canaletto<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-j5dJZCEQwrM/Tr0DdYHXutI/AAAAAAAACmg/WN18VwIKYiA/s1600/Canaletto.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="271" src="http://3.bp.blogspot.com/-j5dJZCEQwrM/Tr0DdYHXutI/AAAAAAAACmg/WN18VwIKYiA/s400/Canaletto.jpg" width="400" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Canaletto (Giovanni Antonio Canal) (1697-1768) Imaginary view of Venice (1741)</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Canaletto arbetade nästan uteslutande som målare och tog upp etsning som ett sätt att utmana sig själv tekniskt och kreativt.</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-48954574122410197102011-11-10T09:54:00.000+01:002011-11-10T09:54:56.491+01:00James Torlakson<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-MV0AZ-T7lJQ/TruOIM5iqgI/AAAAAAAACl0/Aw6g6nu86_I/s1600/James+Torlakson.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="280" src="http://1.bp.blogspot.com/-MV0AZ-T7lJQ/TruOIM5iqgI/AAAAAAAACl0/Aw6g6nu86_I/s400/James+Torlakson.jpg" width="400" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">James Torlakson (f. 1951) Moonlight on Box Cars III9 (1978)<br />
"I am not interested in how closely I can mimic physical images in paint, but rather in how I can change and distort them to suit my personal aesthetic. When I paint an image, I break it down in my mind and put it back together in the second dimension as if it were a puzzle." J.T.</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-25092897866871107122011-11-07T09:46:00.000+01:002011-11-07T09:46:32.280+01:00Per Krohg<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-Ik7uyHqEdOg/TreXKD3OHDI/AAAAAAAACls/MXRXl75OBmM/s1600/Per+Krohg.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-Ik7uyHqEdOg/TreXKD3OHDI/AAAAAAAACls/MXRXl75OBmM/s400/Per+Krohg.jpg" width="316" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Per Krohg (1889-1965) Nana (1910) <br />
<i>Time Magazine excerpt from Apr. 26, 1954 about Per Krogh:</i><br />
"Per Krohg, one of the grand old (65) men of modern Norwegian painting, speaks his artistic mind with the clear and refreshing eloquence of a song by Grieg. The 42 Krohg oils on view at the Galerie St. Etienne are bright with sweeping colors and full of robust naturalism and the hardiness of his homeland: fishermen beside their boats, woodsmen among hoar-frosted trees, farmers watching a dogfight. A gaily tinted landscape, Frogner, is as clean and invigorating as a drink of chilled aquavit on a summer's day; in The Dinner, Krohg fills a formal dining room with stuffed and complacent charac ters right out of an Ibsen play. Krohg's artistic voice is clear, healthy and unmis- takably Norwegian."</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-17342404156604854202011-11-05T01:39:00.000+01:002011-11-05T01:39:19.251+01:00Åke Göransson<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-_owG7IKOtEc/TrSB7KSKl6I/AAAAAAAAClk/dHTX1koHpaU/s1600/%25C3%2585ke+G%25C3%25B6ransson.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-_owG7IKOtEc/TrSB7KSKl6I/AAAAAAAAClk/dHTX1koHpaU/s400/%25C3%2585ke+G%25C3%25B6ransson.jpg" width="322" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Åke Göransson (1902-1942) Kopp och frukter (1924/25)<br />
Göransson måleri visades för allmänheten för första gången 1941 i Stockholm och 1942 på Konsthallen i Göteborg. Utställningarna fick stor publicitet genom några förhandsartiklar i dagspressen, som beskrev den sensationella upptäckten av nya målningar i kökssoffan hemma hos modern. Gotthard Johansson såg storheten i Göranssons sargade livsverk och skrev om utställningen:</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><i>Det är inte nödvändigt att gripa till några överord om denna konst. Den talar själv på sitt stilla och brinnande, dämpade och intensiva språk så starkt, men utan all sensation, om en själ som sökt skönhet och harmoni i en fattig och trasig värld, att man endast ödmjukt och tacksamt vill ta emot detta budskap från en olycklig och splittrad människa och en sann konstnär, som dolde sig i ensamheten och betraktade alla sina verk, som studier och försök.</i></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><i>Ref. Wikipedia</i></span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-27567399623682151182011-11-01T09:31:00.000+01:002011-11-01T09:31:16.911+01:00Thomas Henri<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-YzNCMhmfiAA/Tq-cXlQepyI/AAAAAAAAClc/ll48W_pUAhc/s1600/Thomas+Henri.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-YzNCMhmfiAA/Tq-cXlQepyI/AAAAAAAAClc/ll48W_pUAhc/s400/Thomas+Henri.jpg" width="325" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Thomas Henri (1878-1972) La belle femme (~1920)</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Inom modebranschen omtalas tjugotalet ofta som ”den glada tiden” eller de gyllene åren”. Då hänvisar man till den stora expansionen av kultur- och nöjesindustrin. Många unga människor som bodde i storstäder gick på varieté, biografer och caféer. Där träffades man och dansade charleston i fransklänningar, lyssnade på jazz och rökte cigaretter. Man såg gärna framåt och trodde på framtiden och levde för det moderna, istället för att se tillbaka på dystra krigstider. Men denna nya livsstil innefattade inte alla människor, utan främst välbeställda unga människor i storstäder som Paris, New York och Berlin. Ref. Moderesan</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-80605731844629558922011-10-30T13:20:00.000+01:002011-10-30T13:20:10.995+01:00Titian<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-6oLLelLak7Y/Tq03kwSClDI/AAAAAAAAClU/w9ToSgXZfrM/s1600/Titian+1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-6oLLelLak7Y/Tq03kwSClDI/AAAAAAAAClU/w9ToSgXZfrM/s400/Titian+1.jpg" width="321" /></a></div><div class="separator" style="clear: both;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Titian (1488-1576) </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Salomé con la testa del Battista, alternativt Giuditta o Oloferne (1515) </span></div><div class="separator" style="clear: both;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Galleria Doria Pamphilj kommenterar:</span></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">"Judith, whom some authorities have identified as being the female figure represented in the picture."</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-83318111244940083222011-10-23T00:28:00.000+02:002011-10-23T00:28:51.237+02:00Sofonisba Anguissola<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-5YoR5Idjacc/TqNAok6meBI/AAAAAAAACk0/ZYa-FeTDMXE/s1600/Sofonisba+Anguissola.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="316" src="http://2.bp.blogspot.com/-5YoR5Idjacc/TqNAok6meBI/AAAAAAAACk0/ZYa-FeTDMXE/s400/Sofonisba+Anguissola.jpg" width="400" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Sofonisba Anguissola (1532-1625) Konstnärens systrar och deras guvenant spelar schack (1555)</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Både Sofonisba och hennes syster Elena studerade hos målarna Bernardino Campi och Bernardino Gatti i Cremona, och hon sågs som ett underbarn och uppmuntrades av Michelangelo med vilken fadern korresponderade. Hon skall själv ha undervisat sin yngre syster Lucia, som också var känd som en begåvad målare. Sofonisba Anguissola är en av de första kvinnliga målarna som uppnår internationell berömmelse. Ref. Wikipedia</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-38663331442310790202011-10-21T21:09:00.000+02:002011-10-21T21:09:25.442+02:00Simone Martini<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-8uud3nBcE5U/TqHC9Pb36yI/AAAAAAAACks/i8d6_qhq1PY/s1600/Simone+Martini.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/-8uud3nBcE5U/TqHC9Pb36yI/AAAAAAAACks/i8d6_qhq1PY/s400/Simone+Martini.jpg" width="328" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Simone Martini (1284-1344) Saint Clare of Assisi from a fresco (ca 1312) in the Lower basilica of San Francesco, Assisi<br />
Martini räknas som Sienaskolans viktigaste konstnär under 1300-talet, jämbördig med Giotto. Där Dante framhöll Giotto som den främste, prisade Petrarca Martini. Vasari påstod felaktigt att Martini var lärjunge till Giotto; i själva verket studerade han för Duccio. Jämfört med Giottos dramatiska framställningar utmärker sig Martini mer med skönhet och enkel, gärna symmetrisk, komposition och lyrisk situationsskildring. Förutom påverkan från sin lärare rymmer hans verk influenser från såväl fransk gotik som skulptören Giovanni Pisano. Ref. Wikipedia</span></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-59813234170132630622011-10-20T01:59:00.000+02:002011-10-20T01:59:26.493+02:00Rembrandt van Rijn<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-nkOEr__WT0o/Tp9d3RL6vmI/AAAAAAAACkc/7CO-2OyU0oU/s1600/Rembrandt+1636.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-nkOEr__WT0o/Tp9d3RL6vmI/AAAAAAAACkc/7CO-2OyU0oU/s400/Rembrandt+1636.jpg" width="350" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Rembrandt van Rijn (1606-69) De terugkeer van de verloren zoon (1636)</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Rembrandt gjorde fem olika bilder med detta motiv om den förlorade sonens återkomst. </span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Redan på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Luk 15:20</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-18145743337319792812011-10-14T10:41:00.000+02:002011-10-14T10:41:35.476+02:00James Groleau<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-WshCpPngOZQ/Tpfyx4SlhuI/AAAAAAAACkU/rdSNTowpMqE/s1600/James+Groleau.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-WshCpPngOZQ/Tpfyx4SlhuI/AAAAAAAACkU/rdSNTowpMqE/s400/James+Groleau.jpg" width="333" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">James Groleau (f. 1960) Arbil</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">The Absence of Passion är en svit av femton porträtt som speglar krigets trauma. Ansiktets uttryck är delvis dolt av lindor. Bilderna visar emotionella uttryck på krig, från ilska till uppgivenhet. </span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-768303963038871432011-10-12T11:51:00.000+02:002011-10-12T11:51:24.768+02:00Jean Émile Laboureur<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-8eAYJu2qVgA/TpVX_Q3NSoI/AAAAAAAACkM/rsbSalzz_-g/s1600/Jean-Emile+Laboureur.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-8eAYJu2qVgA/TpVX_Q3NSoI/AAAAAAAACkM/rsbSalzz_-g/s400/Jean-Emile+Laboureur.jpg" width="330" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jean Émile Laboureur (1877-1943) La Marchande de Violettes (1914)</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8806755133382803558.post-70040207416307145042011-10-11T01:52:00.000+02:002011-10-11T01:52:15.153+02:00Luigi Kasimir<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-IIQrArkQg9E/TpOAK78mpNI/AAAAAAAACkI/A7qxfZJ3okU/s1600/Luigi+Kasimir+%25281%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-IIQrArkQg9E/TpOAK78mpNI/AAAAAAAACkI/A7qxfZJ3okU/s400/Luigi+Kasimir+%25281%2529.jpg" width="276" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Luigi Kasimir (1881-1962) Wien im Winter, Februar 1917</span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Tunga huskroppar, vintermörker, snöhögar och en ensam vandrare. Hur lyckades man hålla bostäderna varma?</span></div></div>Brunohttp://www.blogger.com/profile/13003080869309840738noreply@blogger.com0