Edouard Manet

Edouard Manet (1832-1883) Femme nue se coiffant (1879)

Manet's working process is readily apparent in the present work. The background was first established with ochre and blue tones which he then scraped away, leaving behind only a semi-transparent wash. His frenetic pace is palpable in the ensuing execution - the model was quickly sketched and the drapery built up around her forms, resulting in a bravura performance not only technically in the creation of space and depth, but in spontaneity of subject as well. In Femme nue se coiffant, Manet achieves a fluidity and grace, a total liberation from his subject all the while capturing the vivacity in a way that not even Monet would achieve his own Nymphéas for another thirty years to come. Ref. Sgallery.net

John William Waterhouse

John William Waterhouse (1849 - 1917) Psyche Opening the Golden Box (1903)

Psyche representerar i mytologin en vacker prinsessa som många beundrade i stället för Venus. För att få ett slut på detta sände Venus sin son Amor för att få Psyche att bli kär i den fulaste varelse som stod att finna. Men då Amor såg henne blev han förälskad i henne och glömde sin moders befallning. Så de blev ett par, men Amor förbjöd Psyche att titta på honom. När hon till slut gjorde detta, flydde Amor av rädsla för vad Venus skulle göra som hämnd. Psyche sökte men blev hindrad av Venus som lade hinder i hennes väg. Venus ville veta om hon var värd hennes son. Ett av de hinder som lagts ut för att pröva Psyche var en ask som hon var förbjuden att öppna. När hon ändå gjorde det föll hon i djup sömn.

Tom Thomson

Tom Thomson (1877 - 1917) The Jack Pine (1916)

Inspired by the landscape around Little Cauchon Lake in eastern Algonquin Park, this picture of a solitary jack pine, its drooping boughs silhouetted in the light of a northern Ontario sunset, assumes special emotional and symbolic significance through the artist's formal treatment.

Ref. Cyber Muse Gallery

Kees van Dongen

Kees van Dongen (1877-1968) Les Amies (1922)

Bilden påminner starkt om Matisses bilduppfattning. Sinnlighet, dekorativa ornament, förenkling, målningen som yta etc. Blev det bra då?

Olle Skagerfors

Anders Oluf (Olle) Skagerfors (1920-1997) Landskap vid Kårevik

Olle Skagerfors yttrade att om jag får fram fyra, fem målningar eller teckningar under ett år, så är det bra. Skagerfors är en av förgrundsgestalterna i den göteborgska 1900-talskonsten. I intensiva utlämnande självporträtt, i starka stilleben och i uttrycksfulla och djupt mänskliga porträtt av udda göteborgskaraktärer, eller av hustrun Mona, har han givit sina dukar liv. Han kan sägas höra hemma i en göteborgsk tradition med känslan och den totala koncentrationen som ledmärke. För att förklara det osynliga krävs att ytterst noga iaktta det synliga, uttryckte han det, citerande Talmud. Ref. Göteborgs Konstmuseum

Lena Cronqvist

Lena Cronqvist (f. 1938) Självporträtt, sax (2004)

Det har skrivits massor om Lena Cronqvist och det är inte självklart hur konstrecensenterna bedömer hennes verk. Natalia Kazmierska (Expressen den 8 sep) "[...] Cronqvists konst är i total avsaknad av humor. Den är så gravallvarlig att man nästan tror att det är ett skämt. Akademiska avhandlingar och pretentiösa katalogtexter har gång på gång slagit fast att hennes konst handlar om livet, döden, barndomen, existensen och moderskapet, ja, om i stort sett allt mellan himmel och jord [...]" Onekligen är det en skildring av ett liv och om relationer mellan vuxna och barn. Det är bilder som behöver en en text som orienterar betraktaren om vad det är han ser. Det bilderna berättar tycks alltid viktigt, detaljarbetet verkar mera underordnat. Jag förstår inte vad bilden ovan handlar om, dess symbolik och vad det är för band som klipps av. Måste jag veta det?

Gino Severini

Gino Severini (1883-1966) The Hospital Train (1915) 117 x 90 cm, Stedelijk Museum

I sommar har Tate Modern visat en utställning om Futurismen. Utställningen från Milano markerar 100-årsjubileet av poeten Filippo Tommaso Marinettis publicering av det futuristiska manifestet 1909. Futuristerna hyllade modern teknologi och stadsliv med bilar, spårvagnar och flygplan som i starka färger ofta blev motiv i deras målningar. I satsningen ingår 18 nyckelverk som var med på den epokgörande utställning som turnerade i Europa 1912. Bland konstnärerna märks Umberto Boccioni, Gino Severini, Carlo Carrá och Giacomo Balla, men här finns också verk av kolleger i andra europeiska länder som reagerade på futurismen, där ibland Pablo Picasso, Marcel Duchamp och Wyndham Lewis. Ref. Jens Littorin, DN den 18 juni