Nicolas Poussin

Nicolas Poussin (1594-1665) Seven Sacraments - Eucharist II (1647) National Gallery of Scotland
Bilden handlar om den påskmåltid som intogs vid den judiska påsken (Pesach Seder). Jesus och hans följeslagare firade befrielsen och uttåget från Egypten (Exodus). Poussins målning följer Matt 26:20 På kvällen lade han sig till bords med de tolv. (Bordet är på tre sidor omgärdat med svagt lutande soffor försedda med kuddar. Ett sådant arrangemang kallas för triclinium.) Måltiden avslutas inte som traditionen föreskriver, utan avbryts vid den tredje bägaren vin med att man sjunger Psaltarens psalmer 116 och 118. Jesus tar bägaren och säger "Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Var gång ni dricker av den, gör det till minne av mig." 1 Kor 11:25. Måltidens höjdpunkt skulle ha varit den fjärde bägaren, utkorelsens bägare. Ytterdörren skulle öppnats, så att Elia (Messias) kunde komma in och ta den plats som man låtit vara tom under måltiden. Husfadern skall därmed tala om att måltiden är fullbordad. Det är kanske inte denna symbolik som det talas om så mycket, men kommentera gärna.

Georges Rouault

Georges Rouault (1871-1958) Christ in the Outskirts (1920-4) Bridgestone Museum, Tokyo

Målningen Christ in the Outskirts föreställer Jesus tillsammans med två små personer, barn kanske. Perspektivet är liknande det som används av Richard Diebenkorn eller Anselm Kiefer, figurerna ses i ett slags fågelperspektiv.

Malleus Maleficarum

Malleus Maleficarum (sv. Häxhammaren) är en instruktionsbok, författad av Jacob Sprenger och Heinrich Kramer år 1487. Under sin tid var den den näst mest sålda boken (efter Bibeln), en position som senare övertogs av John Bunyans Kristens resa vilken utkom 1678. Ursprungligen fanns den påvliga bullan Summis desiderantes affectibus, utfärdad av påve Innocentius VIII den 5 december 1484, som förord i boken. Bullan är det viktigaste katolska dokumentet angående häxjakt. Ref. Wikipedia [Bilden ovan är inte en illustration ur boken, men illustrerar väl dess anda.]

Carl Larsson

Carl Larsson (1853-1919) Lucia (1908)

Skansen tog upp traditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet tog fart när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade det första offentliga luciatåget. Seden fick därefter snabbt efterföljare över hela landet inte minst genom lokalpressens initiativ. Under åren 1973-1980 kröntes Sveriges lucia på Skansen, efter omröstning i Året Runt. Luciakröningen på Skansen har sedan fortsatt med andra samarbetspartner. Idag är formerna för hur ett så kallat traditionellt luciafirande ska gå till väldigt låsta. Ref. Spot Sweden

René Binet

René Binet (1866-1911) Main entrance gate (1900) of Paris Exposition: Place de la Concorde

René Binet var influerad av Ernst Haeckels studier av naturen som formgivare. Ernst Haeckel (1834-1919) hävdade mot religionens ståndpunkt, med stor emfas, sin monism. ref Världsgåtorna (1899)

Monisterna anse, att naturvetenskapen ådagalagt, att naturen är inom sig enhetlig, och de antaga, att ingen annan verklighet finnes än den af naturlagarnas nödvändighet bundna. Tron på viljans frihet i denna terms gamla bemärkelse, på själens odödlighet och på tillvaron af en personlig Gud beteckna de därför som illusioner, oförenliga med ett följdriktigt tänkande på den nutida vetenskapens ståndpunkt. Att så många ännu omfatta dessa illusioner, beror enligt deras åsikt på de från medeltiden nedärfda åsiktstraditionernas makt under statens och kyrkans hägn, särskildt genom vakandet öfver ungdomens uppfostran. Det är mot dessa traditioner och dessa samhällsmakter, som monisterna genom sitt förbund vilja strida med folkupplysningens och partipolitikens vapen. ref Nordisk Familjebok (1913)

Carracci Agostino

Carracci Agostino (1557–1602) St. Lucia
Ståthållaren i Syrakusa anmodade Lucia (som föddes på 280-talet i Syrakusa på Sicilien) att offra till de romerska gudarna, men Lucia svarade: "Ett rent offer till Gud är att besöka änkorna, de föräldralösa och pilgrimerna som behöver hjälp, och det är redan tre år sedan jag gav ett sådant offer till Jesus Kristus genom att dela ut all min egendom". Prefekten beslöt att straffa Lucia genom att tvinga henne att utstå skammen som prostituerad och han dömde hennes att föras till ett horhus. En dom som Lucia bemötte med orden: "Kroppen blir inte fläckad om själen inte accepterar det onda. Om du låter någon våldta mig mot min vilja kommer min kyskhet att bli värd en dubbel krona."
Enligt legenden skulle hon fraktas genom staden på en oxkärra, men inte ens tusen man och flera oxar klarade att rubba kärran. Ståthållaren beordrade då att man skulle lägga ved kring hennes fötter och bränna henne, och när inte lågorna skadade henne lät han hälla kokande olja över henne. Inte heller det hade någon effekt, varför ståthållaren dömde henne att dödas med svärd. Bödeln stötte ett svärd i hennes hals och så dog hon slutligen.
Ref. Thor-Leif Strindberg, Bibelfrågan

Rembrandt van Rijn

Rembrandt van Rijn (1606-1669) Portrait of a man Rödkrita och lavering
Filon från Alexandria (25 fvt - 40)
Filon sökte förena grekisk filosofi och judisk teologi, han tolkade Torah allegoriskt. Logos är på en gång den makt och urbild enligt vilken världen skapats. Filon upptar den platonska idéläran i sin teologiska lärobyggnad. Filon var samtida med Jesus men nämner vare sig honom eller den kristna rörelsen i någon av sina skrifter, detta trots att han var intresserad av religiösa sekter och skrev ingående om esseerna och om therapeutia. Han kom att få betydelse för de kristna som med entusiasm tog emot hans tankar om Gud, till skillnad från den samtida judiska rörelsen. Ref ReligionFacts.

Valentin de Boulogne

Valentin de Boulogne (c. 1591 - 1632) Christ Driving the Money Changers out of the Temple (c. 1618)
Valentin de Boulogne skildrar en våldsam scen i Jerusalems tempel där Jesus i vredesmod misshandlar köpmän. Han har förberett sig och flätat samman en piska av repstumpar. Johannes beskriver händelsen som tämligen brutal. Köpmän, får och oxar sprang flyende ut ur templet och de bord som användes av penningväxlarna vräktes omkull. "Bort med allt det här!" skrek han. Ref Joh 2:15, 16

Efter Konstantin, då kristendomen blivit statsreligion i det romerska imperiet, kom de kristna företrädarna att bli mycket intoleranta mot dem som på minsta sätt avvek från kyrkans lära.

Giulio Romano

Giulio Romano (1492?-1546) Madonnan med Barnet (1522-1523) Galleria Nazionale d'Arte Antica, Rom

En alldeles för mästerlig bild att skoja om, men visst ser Jesusbarnet ut att vara litet på glid? Maria verkar dock lugn och ser ut att ha läget under kontroll. Barnet sträcker upp sin högerarm och gör tecknet för treenigheten. Realismen är mycket skenbar och eftersträvades ännu inte, men kanske är det inte helt lyckat att Jesus är en liten ljushårig grabb som inte är "circumcised". Men så vill man gärna gestalta dessa människor från det gamla Palestina. Men visst är det en vacker målning.

Edward Hicks

Edward Hicks (1780-1849)
"På elfte tavlan av det babyloniska Gilgamesh-eposet, som i sin tur går tillbaka på ännu äldre sumeriska källor, berättas om att ”de stora gudarna fick i sinnet att skicka en syndaflod”. Därefter uppmanar guden Ea Utnapishtim, att bygga ett skepp och föra in allt liv i skeppet. Sedan berättar Utnapishtim själv mycket levande och detaljrikt hur han bygger och utrustar skeppet. Han för sin familj, sitt tjänstefolk, sin boskap och även djur från marken in i skeppet och sluter dörren. Så kommer ett häftigt regnoväder med storm som injagar fasa i själva gudarna.
Skeppet strandar sedan på berget Nisir. Där släpper Utnapishtim ut en duva. Den flyger fram och tillbaka men hittar ingen torr plats och åter­kom­mer därför. Därpå släpper han en svala, och samma sak upprepas. Men den tredje fågel Utnapishtim skickar ut, korpen, återkommer inte. Då lämnar Utnapishtim skeppet och förrättar på bergets topp ett brännoffer till gudar­na, som lockas till platsen av den härliga lukten.
Intressant är också att skåda att den bibliske författaren blandat samman fåglarna. I stället för att som originalet släppa ut i tur och ordning, en duva, en svala och en korp, släpper Noa först ut korpen som flyger omkring tills vattnet torkat bort från jorden. Därefter skickar han ut den första fågeln, duvan, och då är plötsligt hela jorden täckt av vatten igen! Orimligheten beror på att korpen och duvan fått byta plats." Ref: Roger Viklund "Duvan, svalan och korpen"

Martin Luther

En tidig oktobermorgon år 1517 i den tyska staden Wittenberg hörs hammarslag från kyrkan och folk skyndar dit. Det är Martin Luther, munken, som är upprörd över den katolska kyrkan. Han spikar upp ett plakat på kyrkoporten med 95 kritiska påståenden, ”teser”, om den katolska kyrkan. Detta blir början till en mäktig proteströrelse som sprider sig över Tyskland och vidare över världen.

Den sista måltiden

Nicholas Poussin (1594-1665) The Last Supper, 1640.

Den påskmåltid som förbereddes var den judiska (Pesach Seder). Jesus och hans följeslagare firade befrielsen och uttåget från Egypten (Exodus). Poussins målning följer Matt 26:20 På kvällen lade han sig till bords med de tolv. Bordet är på tre sidor omgärdat med svagt lutande soffor försedda med kuddar. Ett sådant arrangemang kallas för triclinium. Måltiden avslutas inte som traditionen föreskriver, utan avbryts vid den tredje bägaren vin med att man sjunger Psaltarens psalmer 116 och 118. Jesus tar bägaren och säger: "Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Var gång ni dricker av den, gör det till minne av mig." 1 Kor 11:25. Måltidens höjdpunkt skulle ha varit den fjärde bägaren, utkorelsens bägare. Ytterdörren skulle öppnats, så att Elia (Messias) kunde komma in och ta den plats som man låtit vara tom under måltiden. Husfadern skall därmed tala om att måltiden är fullbordad.